Ajankohtaista - Satu Söderström

EU-poliittisen ohjelman lähetekeskustelu / Satu Söderström Perussuomalaisten puoluekokous 12.8.2023.

Perussuomalaisten puoluekokouksessa Tampereella EU-Poliittisen keskustelun alusti ulkomaankauppa- ja kehitysministeri Ville Tavio.

Tällä videolla Satu Söderström osallistuu EU-poliittisen ohjelman lähetekeskusteluun kyseisessä tilaisuudessa.

Ote puheesta: ”Me Perussuomalaiset olemme aina korostaneet kansallista itsemääräämisoikeutta niin metsäkysymyksissä, kuin muissakin Suomalaista omavaraisuutta, kulttuuria, kieltä, identiteettiä ja hyvinvointia koskevissa kysymyksissä. Pohjoisten hyvinvointivaltioiden turvaaminen edellyttää parempaa EUn ulkorajojen turvaamista ja jatkuvasti kasvavaa kansaojen vaelluksen, pysäyttämistä. Sillä hyvinvointivaltiomme on jo nyt siirtynyt jälkiekspansiivisen aikakauteen, jossa hyvinvointivaltion laajeneminen on pysähtynyt. Uusia sosiaalietuuksia ei enää luoda ja olemassa olevia on pikemminkin karsittu.”

Kun maailman huippua oleva hoitajamäärä ei riitä, missä vika?

Terveydenhuolto on suurissa ongelmissa. Hyvinvointialueet valittavat käytettävissä olevien voimavarojen puutetta ja vaativat lisää rahoitusta. Hoitajia ja lääkäreitä halutaan lisää ja niiden aktiivinen rekrytointi kolmansista maista on joidenkin mielestä aloitettava välittömästi. Päättäjät ovat esittäneet ratkaisuna ainoastaan voimavarojen ja työvoiman lisäämistä ilman minkäänlaista analyysiä ongelman todellisuudesta. Tämä ei kuitenkaan todennäköisesti auta tilannetta, vaan voi jopa pahentaa sitä.

Lue lisää: https://www.ts.fi/lukijoilta/6036626

Vad är problemet när antalet sjuksköterskor i världstoppen inte är tillräckligt?

Vården. Sjukvården har stora problem. Välfärdsområdena klagar över bristen på tillgängliga resurser och kräver mer finansiering.

Fler sjuksköterskor och läkare efterlyses och deras aktiva rekrytering från ett tredje land måste börja omedelbart, enligt vissa politiker. Beslutsfattarna har som en lösning endast presenterat en ökning av resurser och arbetskraft utan någon form av analys av problemets verklighet. Det är dock osannolikt att detta hjälper situationen och det här kan till och med göra läget värre.

Läs mer: https://abounderrattelser.fi/vad-ar-problemet-nar-antalet-sjukskoterskor-i-varldstoppen-inte-ar-tillrackligt/

Valtuustoaloite Fullmäktigemotion 24.04.2023

Valtuustoaloite erityislasten ja heidän huoltajiensa asiakastyytyväisyyden selvittämisestä

Kemiönsaaren kunnan hakiessa UNICEFin lapsiystävälliseksi kunnaksi. On hyvä tavoitella myös erityislasten ja nuoret osalta pysyviä, rakenteellisia muutoksia kunnan toiminnassa ja kuulla heidän äänensä. Esitän kunnalle toiveen erityislasten ja heidän vanhempiensa asiakastyytyväisyyden selvittämisestä. Selvityksessä tulisi kartoittaa sitä, ovatko erityisen tuen statuksella olevat lapset saaneet koulupolullaan tarvitsemaansa tukea. Selvitys tulisi teettää haastattelututkimuksena ja avoimesti siten, että perheet saisivat mahdollisuuden ilmoittautua siihen itse mukaan.

Erityislasten ja heidän perheidensä kuuleminen omassa asiassaan antaisi kunnallemme tietoa siitä, kokevatko asianosaiset tulleensa autetuiksi tuentarpeen kirjaamisen myötä, miten koulunkäyntiä on tuettu ja mitä tukia on jäänyt saamatta. Oleellista on saada tietää, millaista tukea tuen kohteet kokevat tarvitsevansa.Kysely olisi osoitettava myös niille erityislapsille ja heidän vanhemmille, joiden koulupolku on juuri päättynyt. Miten heidän koulunsa on sujunut. Mistä asioista oli apua ja mitä he olisivat toivoneet lisää? Mikä aiheutti ahdistusta, mikä tuotti iloa? Entäpä kokivatko vanhemmat tulleensa kuulluiksi siten, että heitä kohdeltiin oman lapsensa asioiden parhaina asiantuntijoina?

Erityislapset ovat haavoittuva ihmisjoukko ja he usein jäävät väliinputoajiksi palvelujärjestelmissä: vammaispalveluissa perheet sysätään omaishoidontuen ulkopuolelle, henkilökohtaista avustajaa on lapselle vaikeaa saada. Neurokirjon lapsilla on kohonnut riski esimerkiksi joutua koulupudokkaiksi, sijoitetuksi pois kotoaan tai esimerkiksi väkivallan uhriksi. Onnistuakseen hyvinvoinnin edistäjänä kunnan tulee osata myös erityislasten ja heidän huoltajiensa hyvinvoinnin turvaaminen. Vaikka olemme tässä jo hyviä, voimme olla entistäkin parempia. Huolta lasten ja huoltajien hyvinvoinnista on sillä Varhan viimeisin raportti kertoo, että Varhan alueella kodin ulkopuolelle sijoitettujen lasten osuus on selvästi korkeampi kuin eräillä muilla hyvinvointialueilla. Kunnan tulee osata avun tarpeen havaitseminen varhaisessa vaihessa ja näin tukea erityislasten hyvinvointia koulupolulla.

Fullmäktigemotion för att undersöka kundnöjdheten med barn med särskilda behov och deras vårdnadshavare

När Kimitoöns kommun ansöker till UNICEF som en barnvänlig kommun. Det är också bra att sikta på permanenta, strukturella förändringar i kommunens verksamhet för barn och unga med särskilda behov och att höra deras röster. Jag skulle vilja att kommunen tar reda på kundnöjdheten hos barn med särskilda behov och deras föräldrar. Undersökningen ska kartlägga om barn med särskild stödstatus har fått det stöd de behöver på sin skolgång. Enkäten bör genomföras som en intervjuundersökning och öppet för att familjer ska ha möjlighet att anmäla sig till den själva.

Att höra barn med särskilda behov och deras familjer i det egna ärendet skulle ge vår kommun information om de inblandade upplever att de har blivit hjälpta genom att anteckna behovet av stöd, hur skolgången har stötts och vilket stöd som inte har erhållits. Det är väsentligt att ta reda på vilken typ av stöd personer som behöver stöd känner att de behöver.Enkäten bör också rikta sig till de barn med särskilda behov och deras föräldrar vars skolgång just har avslutats. Hur har deras skola gått. Vilka saker var till hjälp och vad skulle de ha velat ha mer av? Vad orsakade ångest, vad gav glädje? Och upplevde föräldrarna att de blev hörda på ett sådant sätt att de behandlades som de bästa experterna i sitt eget barns angelägenheter?

Särskilda barn är en utsatt grupp människor och de hamnar ofta som förmedlare i servicesystem: inom handikapptjänster trängs familjer ut från familjeomsorgsstöd, det är svårt för barnet att få en personlig assistent. Neurokirjo-barn har en ökad risk att till exempel hoppa av skolan, placeras borta från sitt hem eller att bli utsatt för våld till exempel. För att lyckas som välfärdsfrämjare måste kommunen också veta hur man säkrar barnen med särskilda behov och deras vårdnadshavare välmående. Även vi redan är bra på det här kan vi bli ännu bättre. Det finns en oro för barns, deras vårdnadshavare välmående eftersom Varhas senaste rapport visar att andelen omhändertagande barn i Varhaområdet är klart högre än i vissa andra välfärdsområden. Kommunen ska veta hur man tidigt kan upptäcka hjälpbehov och på så sätt stödja barnen med särskilda behov välmående på skolvägen.

Kemiönsaaren Perussuomalaiset

Kimitoöns Sannfinländare rf

Ordförande, puheenjohtaja

Satu Söderström

Ruotsin kielen osaaminen on meille suomalaisille osa kansallista turvallisuutta / För oss finländare är att kunna det svenska språket en del av den nationella säkerheten

Pohjoismaisuus on osa kansallista identiteettiämme, samoin kuin pohjoismaiset kielet. Näistä ruotsin kieli yhdistää kaikki Pohjoismaat.

Ajatus Pohjoismaiden välisestä tiiviistä poliittisesta yhteistyöstä otettiin vahvasti esille heti toisen maailmansodan jälkeen. Naton kanssa Suomi on puolestaan tehnyt kumppanuusyhteistyötä vuodesta 1994, jolloin Suomi liittyi Naton rauhankumppanuusohjelmaan (Partnership for Peace, PfP).

Venäjän aloitettua hyökkäyssodan Ukrainassa pohjoismaisesta turvallisuusyhteistyöstä tuli entistä tiiviimpää. Myös ruotsin kielen osaaminen saa toivottavasti pian ansaitsemaansa arvostusta, sillä nyt jos koskaan on erityisen tärkeää tulla hyvin ymmärretyksi.

Mielestäni ruotsin kielen säilymistä ei kyetä turvaamaan hiljaisesti samanhenkisen vähemmistön kanssa rivissä seisomalla. Asioiden eteenpäin vieminen nykypolitiikassa vaatii taitoa argumentoida tietoon ja tutkimukseen pohjaten.

Minulle ruotsin kieli merkitsee paitsi perheeni ensisijaista kieltä, myös tärkeää työkieltä. Haluan tulla ymmärretyksi ja ymmärtää. Siksi tuleva eduskunta tarvitsee päättäjiä, joilla on sekä tietoa että rohkeutta nostaa asioita esille. Olen ehdolla Varsinais-Suomessa Perussuomalaisten listoilta numerolla 95.

”Ruotsin kielen säilymistä ei kyetä turvaamaan hiljaisesti samanhenkisten kanssa vähemmistöjen rivissä seisomalla.” ”Bevarandet av svenska språket kan inte säkras genom att tyst stå i linje med likasinnade i en minoritetsgrupp.”

För oss finländare är att kunna det svenska språket en del av den nationella säkerheten

Norden är en del av vår nationella identitet, liksom de nordiska språken. Av dessa förenar det svenska språket alla de nordiska länderna.

Tanken på ett nära politiskt samarbete mellan de nordiska länderna väcktes starkt direkt efter andra världskriget. Finland har i sin tur samarbetat med Nato sedan 1994, då Finland gick med i Natos program (Partnership for Peace, PfP).

Efter att Ryssland startade anfallskriget i Ukraina blev det nordiska säkerhetssamarbetet ännu närmare. Att kunna det svenska språket kommer också förhoppningsvis snart att få det erkännande det förtjänar, för nu om någonsin är det extra viktigt att bli väl förstådd.

Enligt min mening kan bevarandet av det svenska språket inte säkras genom att i tysthet stå i linje med likasinnade i en minoritetsgrupp. Att föra saker framåt i dagens politik kräver förmågan att argumentera utifrån information och forskning.

För mig betyder svenskan inte bara min familjs primära språk, utan också ett viktigt arbetsspråk. Jag vill bli förstådd och förstå. Därför behöver framtidens riksdag beslutsfattare som har både kunskap och mod att lyfta frågor. Jag är kandidat i Egentliga Finland från Sannfinländarnas parti med nummer 95.

Alzheimers är tufft för familjen – och för närståendevårdarna

Att ta hand om en närstående är väldigt svårt, dygnet runt och nästan gratis för samhället. Vad kommer att hända i framtiden?

ÅU Debatt 24.01.2023

Minnessjukdom. Personen vi kände försvinner med minnet.

– Vilket år är det? 2002.

– Vilken årstid? Höst.

– Vilket datum är det idag? Jag vet inte.

– Vilken månad är det? December.

Min mammas minnestest 9.12.2022 ignorerade allt det jag som mammas närmaste vårdare berättade om hennes tillstånd och vår vardag hemma. Vårdkoordinators test ignorerade till och med uttalandet i november från läkaren om att ”patienten behöver ett serviceboende med tillsyn och vård dygnet runt”. Som bäst har min mamma plats på ett äldreboende och min tid som närståendevådare har upphört. Det är svårt att förstå hur en sådan test kan anses vara den enda giltiga åtgärden och därmed hindra en äldre person från att få ordentlig vård. Men det är så här systemet fungerar för närvarande. Inte ens efter att testet var gjort var det någon som ringde och berättade vad som skulle vara möjligt utifrån resultatet av testet.

En tom blick, går konstant vilse, behoven kommer ofta var som helst och rörelseförmågan är svag. Att ta hand om en närstående är väldigt svårt, dygnet runt och nästan gratis för samhället. Det oroar mig mer och mer, alla de där gamla människorna som ingen kämpar för. Till exempel äldre vars anhöriga besöker dem en gång i månaden eller bara på helgdagar. Det verkliga tillståndet för en person märks inte på halvtimme. Och speciellt inte med irrelevanta tester. Dessa möjliggör endast exponering utan ansvariga.

Närvårdarens svaga ställning väcker fasa. Detta system gör att de överskrider sin egen uthållighet och ignorerar sin egen hälsa. Kravnivån på jobbet är densamma som för en utbildad närvårdare. Utan anständig lön och ingen fritid av något slag.

Vad kommer att hända i framtiden? Vem bryr sig när vi inte vet var vi är och när vi åt sist. Var kan vi hitta en person som bär ansvaret att se till att vi får lämplig vård i tid. Jag har sett tillräckligt. Och jag gillar inte det jag ser. Var och en av oss ska ha rätt och möjlighet till en trygg ålderdom och ordentlig vård. När det behövs.

Satu Söderström
Medlem i Kimitoöns kommunfullmäktige,
Sannfinländarna

Valtuustoaloite / Fullmäktigemotion 19.12.2022

Kemiönsaaren kyläkoulut ovat meidän arvokkaimmat jalokivet ja niitä on jatkossa markkinoitava näkyvästi.

Vuoden koulua, oppilaitosta tai päiväkotia voi taas alkuvuodesta ehdottaa Opetusalan Ammattijärjestö OAJ:lle! Tämän tunnustuksen on Kemiönsaarelta vuonna 2015 saanut Taalintehtaan koulu. Tästä upeasta tunnustuksesta ei kuitenkaan löydy mainintaa edes kuntamme kotisivuilta?

Esitän, että aloitamme Kemiönsaarella koulujemme aktiivisen markkinoinnin, kuten saaristo-ohjelmassakin tavoitellaan: Kemiönsaaren profilointi houkuttelevana asuinpaikkana etenkin lapsiperheille tulee tapahtua kehitysosaston toimesta. Aktiivisella koulujemme markkinoinnilla olisi oikeasti mahdollisuus tavoitella lapsiperheitä saaristoon ja meidän kunnan asukkaiksi.

Tulevaisuudessa toimivien ja helposti näkyvien koulujen arvo näkyisi alueellamme mm. sosiaalisena pääomana. Aivan kuten tänään päivitettävässä saaristo-ohjelmassa todetaan.

Yhteisöllisyys on valttimme! Saaristo on houkutteleva asuinympäristö, kunhan tarjolla on tarvittavat palvelut ja hyvät yhteydet. Toimiva ja hyvä koulu näkyy alueella ihmisten aktiivisuutena. Lisäksi se näkyy alueen asuntojen arvossa, lasten hyvinvoinnissa, harrastusmahdollisuuksissa, viriketoiminnassa, sekä muiden palveluiden säilymisessä. Tällä luodaan myös saariston elinkeinoelämälle mahdollisuus kehityspotentiaaliin.

Elävän saariston turvaamiseksi kuuluvat riittävän kokoinen vakituinen väestö, mahdollisuus elannon hankkimiseen ja toimivat yhteydet, sekä koulutusmahdollisuudet.

Markkinoinnin ja näkyvyyden puutteisiin olen tehnyt havaintoja mm. Suomenkielisen koulujaoston kokouksessa 19.9.2022, sekä Kasvatustieteiden proseminaarityön haastattelujen kautta. Kemiönsaaren kouluijen erinomaisuudesta ei löydy riittävästi tietoa netistä. En tiedä miten potentiaaliset saaristoon muuttajat voisivat koulumme muilla tavoin edes löytää? On täysin ymmärrettävää, että pienten kyläkoulujen rehtoreilla ei ole aikaa eikä resursseja aktiivisen markkinoinnin toteuttamiseen. Vuosisuunnitelmien hankkeita ei ole listattu kunnan kotisivuille. Eikä sieltä

edes löydy kaikkia jo toteutuneita hankkeita. On kuin kunnan tiedottaminen kouluistamme olisi pysähtynyt muutaman vuoden takaiseen aikaan. Suorastaan järkyttävänä pidän sitä, että mistään kuntamme sivuilta ei löydy mainintaa siitä, että Kemiönsaarelta löytyy Taalintehtaalla koulu, joka on nimetty OAJ:n toimesta vuoden kouluksi vuonna 2015. Nyt, jos koskaan on oikea aika hyödyntää Kemiönsaaren käsissä oleva mahdollisuus kasvuun ja kehittymiseen koulujamme aktiivisesti markkinoimalla ja tukemalla.

Ehdotan, että sivistysosasto valmistelee esityksen Amosparkenin koulusta OAJ:n vuoden 2023 kilpailuun. https://www.oaj.fi/arjessa/vuoden-koulu- oppilaitos-tai-paivakoti/#vuoden-koulut-19912021

Kimitoöns byskolor är våra mest värdefulla juveler och de måste marknadsföras synligt i framtiden.

I början av året kan återigen årets skola, läroanstalt eller daghem föreslås till Utbildningsförbundet OAJ! Dalsbruks skola från Kimitoön fick denna utmärkelse 2015. Det nämns dock inget om utmärkelsen ens på vår kommuns hemsida?

Jag föreslår att vi startar en aktiv marknadsföring av våra skolor på Kimitoön, vilket är syftet med skärgårdsprogrammet: Att profilera Kimitoön som en attraktiv plats att bo på, särskilt för barnfamiljer, måste göras av utvecklingsavdelningen. Aktiv marknadsföring av våra skolor skulle verkligen ha möjlighet att rikta barnfamiljer till skärgården och att bli invånare i vår kommun.

I framtiden skulle värdet av fungerande och lätt synliga skolor synas i vår region, t.ex. som socialt kapital. Precis som det står i skärgårdsprogrammet som uppdateras idag.

Det finns styrka i gemenskapen! Skärgården är en attraktiv boendemiljö, så länge nödvändig service och goda förbindelser finns. En fungerande och bra skola kan ses i området som människors aktivitet. Dessutom avspeglas det i värdet av områdets lägenheter, barns välmående, hobbymöjligheter, fritidsaktiviteter och underhåll av annan service. Detta skapar också möjlighet till utvecklingspotential för skärgårdens näringsliv.

Att värna om en levande skärgård innefattar en permanent befolkning av tillräcklig storlek, möjlighet att försörja sig och fungerande förbindelser samt utbildningsmöjligheter.

Jag har gjort iakttagelser om bristerna i marknadsföring och synlighet, t.ex. Vid mötet för den finskspråkiga skolavdelningen den 19 september 2022, och genom intervjuerna av proseminararbetet i pedagogiska studier. Det finns inte tillräckligt med information på internet om förträfflighet i Kimitoöns skolor. Jag vet inte hur potentiella invandrare till skärgården ens kunde hitta vår skola på andra sätt? Det är fullt förståeligt att rektorer för små byskolor inte har tid eller resurser att genomföra aktiv marknadsföring. Årsplanernas projekt finns inte listade på kommunens hemsida. Och du kan inte ens hitta alla avslutade projekt där. Det är som om kommunens information om våra skolor upphörde för några år sedan.

Jag tycker det är direkt chockerande att det ingenstans på vår kommuns hemsida nämns att Kimitoön har en skola i Dalsbruk som utsågs av OAJ till årets skola 2015. Nu, om någonsin, är det rätt tid att dra fördel av möjligheten till tillväxt och utveckling vad som ligger i Kimitoöns händer, genom att aktivt marknadsföra våra skolor och stöda dem.

Jag föreslår att utbildningsavdelningen förbereder en presentation om Amosparkens skola inför OAJ:s tävling 2023. https://www.oaj.fi/arjessa/ vuoden-koulu-oppilaitos-tai-paivakoti/#vuoden-koulut-19912021

Omaishoidettavat vapautettu asiakasmaksuista!

Hyvinvointialueellamme omaishoidettavat vapautetaan asiakasmaksuista omaishoitajien lakisääteisten kuukausittaisten vapaapäivien ajalta.

Tiedote 23.11.2022 | Meddelande 23.11.2022

Perussuomalaisten aluevaltuustoryhmä sai läpi esityksensä Varsinais-Suomen hyvinvointialueen (Varha) aluevaltuuston kokouksessa tänään 23.11.2022. Esitimme, että hyvinvointialueellamme omaishoidettavat vapautetaan asiakasmaksuista omaishoitajien lakisääteisten kuukausittaisten vapaapäivien ajalta ja riemuksemme voimme todeta, että kova työ toi vihdoinkin tulosta.

Me Perussuomalaiset olemme jo vuosien ajan hakeneet arvostusta omaishoitajille niin kuntatasolla kuin eduskunnassakin, emmekä joustaneet tästä nytkään. Meidän Perussuomalaisten mielestä tämä on paras ja edullisin tapa tukea omaishoitajien työtä ja työssään jaksamista läheistensä ja hyvinvointialueemme hyväksi.

Me Perussuomalaiset haluamme vastata tällä huutavaan hoitaja pulaan ja pidämme tässä yhtälössä omaishoitajien panosta ensiarvoisen tärkeänä. Niin taloudellisesta näkökulmasta kuin hoidettavankin kannalta. Omaishoitajien jaksamista on Suomessa tutkittu jo melko paljon ja näissä tutkimuksissa on tullut esiin muiden muassa omaishoidon kuormittavuus ja stressaavuus, omaishoitajan väsyminen ja oman ajan puute. Tutkimusten mukaan omaishoitajan jaksamista heikentäviä tekijöitä ovat erityisesti vastuu yksin kaikesta, sosiaalisen elämän rajoittuminen, oman ajan puute ja henkinen kuormittuminen. On ensiarvoisen tärkeää, että me Varsinais-Suomen hyvinvointialueella arvostamme omaishoitajia ja ymmärrämme jokaisesta työstä kuuluvan ihmiselle maksutonta vapaata.

Omaishoito on ennen kaikkea inhimillinen teko läheiselle, mutta se myös säästää valtavasti yhteiskunnan resursseja ja rahaa. On arvioitu, että vuositasolla omaishoitajien kohdalla puhutaan yhteensä miljardiluokan säästöistä, kun hoidettava ei tarvitse niin paljon julkisia palveluita. Hyvinvointialueemme tarvitsee lisää näitä inhimillisiä läheistensä hoitajia ja tässä kokonaisuudessa tulee merkitystä antaa myös tämän tärkeän ryhmän työssä jaksamiselle.

Perussuomalaisten Aluevaltuustoryhmä

Satu Söderström, sihteeri

Meddelande 23.11.2022

Sannfinländarnas regionfullmäktigegrupp fick godkännande för sin presentation vid regionfullmäktigemötet i Egentliga-Finlands välfärdsområde (Varha) idag den 23 november 2022. Vi föreslog att de som närståendevårdas i vårt välfärdsområde skulle befrias från kundavgifter för den varaktigheten av de lagstadgade månatliga lediga dagarna för närståendevårdare, och vi är glada att kunna säga att det hårda arbetet till slut gav resultat.

Vi Sannfinländare har i åratal sökt erkännande för närståendevårdare både på kommunal nivå och i riksdagen och vi har inte gett efter för detta. Enligt vår uppfattning är detta det bästa och billigaste sättet att stödja närståendvårdarnas arbete och deras förmåga att klara sitt arbete till förmån för sina nära och kära och vårt välfärdsområde.

Vi Sannfinländare vill svara på denna påfallande brist på vårdgivare och anser att närståendevårdarnas bidrag är av största vikt i denna ekvation. Både ur ekonomisk synvinkel och ur den som behandlas. Närståendevårdarnas förmåga att klara sig har redan studerats ganska mycket i Finland och dessa studier har bland annat avslöjat belastningen och stressen av närståendevården, vårdgivarens trötthet och bristen på egentid. Enligt forskning är de faktorer som försvagar närståendevårdgivarens förmåga att orka och i synnerhet att vara ensam ansvarig för allt, begränsningen av det sociala livet, brist på personlig tid och psykisk börda. Det är av yttersta vikt att vi i välfärdsregionen i Egentliga-Finland värdesätter närståendevårdgivare och förstår att varje jobb förtjänar ledigt.

Närståendevård är först och främst en human handling för en närstående, men den sparar också en enorm mängd av samhällets resurser och pengar. Man har uppskattat att årliga besparingar för anhörigvårdare uppgår till miljarder, när den som vårdas inte behöver så mycket offentliga tjänster. Vårt välmåendeområde behöver fler av dessa humana vårdgivare till sina nära och kära och i detta sammanhang blir det också viktigt att lägga vikt vid denna viktiga grupps förmåga att överleva i arbetet.

Sannfinländarnas regionfullmäktigegrupp

Satu Söderström, sekreterare

Vård på eget språk är extra viktigt när det gäller minnesproblem och mentalvårdspatienter

Språk måste beaktas speciellt, när det gäller minnesproblem och mentalvårdspatienter. Närståendevårdarnas värde är speciellt viktigt i dessa frågor.

Svenskan. Språk måste beaktas speciellt, när det gäller minnesproblem och mentalvårdspatienter. Närståendevårdarnas värde är speciellt viktigt i dessa frågor.

Välfärdsområdets strategi har utarbetats sedan länge. Jag har själv varit engagerad i verksamheten som sekreterare för Sannfinländarnas välfärdsområdesfullmäktigegrupp. Inom välfärdsområdet har vi hållit fast vid var och ens rättigheter både när det gäller att tillhandahålla grundläggande tjänster som lokala tjänster och i språkfrågor.

Nationalspråksnämnden framhöll i sitt yttrande till välfärdsområdets styrelse att tjänster ska erbjudas på patientens/kundens eget språk. Särskilt måste detta beaktas när det gäller specialsjukvård och service till andra specialgrupper, som personer med minnesproblem och mentalvårdspatienter. När det gäller att möjliggöra tjänster på det egna modersmålet sågs det som viktigt att utbildning även finns tillgänglig för svenskspråkiga på det egna modersmålet. Jag var med på nationalspråksnämndens möte 1.9.2022 och understödde dessa beslut.

När man pratar om att bevara svenska språktjänster är utbildningar, som att Åbo universitet börjar med tvåspråkig läkarutbildning vid Åbo universitet i samarbete med Åbo Akademi, verkligen viktiga. Dessutom har vi Sannfinländarna velat betona vikten av att förbättra närståendevårdarnas ställning som äldreomsorgsgivare. Beslut om närståendevårdarnas arvoden fattas i välfärdsområdesstyrelsen i början av oktober. Vad som ligger framför oss är en harmonisering av avgifter och ersättningar som betalas ut för behandlingar. Det innebär att inom vissa kommuners områden kommer summorna att minska, medan de i andra kommer att öka.

Närståendevårdarna ligger mig särskilt varmt om hjärtat, eftersom jag arbetar som närståendevårdare för min 75-åriga mamma med alzheimer.

Palveluita tulee tarjota potilaan/asiakkaan omalla kielellä

Olemme hyvinvointialueella pitäneet kiinni oikeuksistasi niin peruspalveluiden tarjoamisessa kuin kieliasioissakin.

Hyvinvointialueen strategiaa on laadittu pitkään. Olen itse ollut tässä mukana Perussuomalaisten aluevaltuustoryhmän sihteerinä. Olemme hyvinvointialueella pitäneet kiinni sinun oikeuksistasi niin peruspalveluiden kuten paikallispalveluiden tarjoamisessa kuin kieliasioissa.

Kielilautakunta painotti hyvinvointialueen hallitukselle antamassaan lausunnossa, että palveluita tulee tarjota potilaan/asiakkaan omalla kielellä. Tämä on otettava huomioon erityisesti, kun on kyse erityissairaanhoidosta ja palveluista muille erityisryhmille, kuten muistiongelmista kärsiville ja mielenterveysongelmista kärsiville. Palvelujen mahdollistamisessa omalla äidinkielellä nähtiin tärkeänä, että myös koulutusta tarjotaan omalla äidinkielellä. Olin mukana Kielilautakunnan kokouksessa 1.9.2022 ja kannatin siellä näitä päätöksiä.

Kun puhutaan ruotsinkielisten palvelujen säilyttämisestä, koulutukset, kuten “läkarutbildning vid Åbo universitet”, ovat todella tärkeitä.

Linkki tiedotteeseen (på svenska)

Lisäksi me perussuomalaiset halusimme korostaa omaishoitajien aseman parantamisen tärkeyttä vanhustenholtajana. Omaishoitajien palkkioita koskevat päätökset tullaan tekemään aluehallituksessa nyt loka- marraskuun aikana. Edessä on palkkioiden, sekä hoidoista maksettujen korvausten yhdenmukaistaminen. Tämä tarkoittaa sitä, että joidenkin kuntien alueilla palkkiot heikkenevät, kun taas tosissa ne nousevat. Omaishoito on minulle erityisen lähellä sydäntä, sillä toimin 75-vuotiaan dementiaa sairastavan äitini hoitajana.

Haluaisin kuulla sinulle tärkeistä asioista ja kuinka voimme viedä sinulle tärkeitä asioita entistä paremmin.

Voit kirjoittaa minulle sähköpostia.

Söderströmin tarina

Aluevaltuustoryhmän sihteeri

satu@satusoderstrom.fi

Jag stöder utbildning.

Det handlar inte bara om att kunna språket, utan också om att förstå kulturen. Därför stöder jag utbildning.

ÅU Debatt 27.9.2022

Sannfinländarnas program. Jag är mycket ledsen över nyheten om Sannfinländarnas språkprogram. För historiskt sett har en stor del av invånarna i Norden förstått varandras modersmål. Denna gränsöverskridande språkkoppling binder de nordiska länderna samman kulturellt. Om Finland minskade svenska språkets betydelse skulle vårt land falla ur detta samband. Det handlar inte bara om att kunna språket, utan också om att förstå kulturen.

När jag valde mitt parti var den här språkfrågan väldigt viktig för mig. Enligt min mening kan förändring inte göras i någon homogent fungerande gemenskap där alla redan tänker likadant. Därför valde jag det parti där jag kunde åstadkomma den största förändringen i språkligt. Jag valde en grupp där tankar om språk inte krockar med mina egna tankar. Svenska är mitt modersmål. Naturligtvis representerar det mycket mer för mig än bara det.

Utan de svenska språkkunskaperna hade jag gått miste om mycket, eftersom alla arbetsgemenskaper jag har arbetat i har varit svenskspråkiga. När jag ansökte om att bli flygvärdinna var kunskaper i svenska språket obligatoriskt. Min karriär där jag fortsatte till TuiFly Nordic, där huvudkontoret låg i Stockholm. Bankbolaget där jag senare jobbade (United Bankers) var också helt svenskspråkigt, och jag använder fortfarande svenska mest i min vardag.

Bland de nordiska språken har svenska, norska och danska 90 % av samma ordförråd. Genom att lära dig svenska lär du dig också förstå andra nordiska språk, samt skapar en språkbas för att studera tyska, franska och engelska m.m. Grammatiskt är även dessa språk uppbyggda på samma sätt. Förklaringen till detta är att språken är relaterade till varandra, även ryska och hindi hör avlägset till denna familj av språk. De närmaste släktingarna till det finska språket är estniska och samiska, men även ungerska tillhör den språkgrupp som kallas den uraliska språkgruppen. Dessa språk har också en grammatiskt annorlunda bas än de germanska språken.

Jag inser att mitt arbete med denna fråga är ännu mer oavslutad än jag någonsin kunnat tro. Däremot kan jag svära på att jag är ”sisukas”. Jag har aldrig valt den enklaste vägen för mig själv eller en grupp där alla är som jag. Jag har alltid valt den väg som möjliggör den största förändringen, och nu måste den förändringen göras i Sannfinländarnas språkliga inställning.

Jag ber än en gång om ursäkt för den upprördhet som nyheten om Sannfinländarnas språkprogram kan ha orsakat läsaren.

(svenska.yle.fi 26.9.2022)

Jag ber också om ursäkt till språklärarna, samt till alla de som Sannfinländarnas FINSKA PROGRAMMET 2022 som innehåller flera sakfel i språkundervisningen i Finland och grammatiska fel i finska språket.

Satu Söderström
Kimitoöns Sannfinländare rf
Ordförande