Ajankohtaista

Tänä vuonna tulee täyteen 30 vuotta filmillä

Ilta-Sanomat kirjoitti artikkelin: https://www.is.fi/seksi-parisuhde/art-2000011191304.html?fbclid=IwY2xjawLVeUhleHRuA2FlbQIxMQBicmlkETBTcW40TGY1NUYxN3ZIUG5RAR6P3tfvhUiTxPN8Ildx2X3QJse5cPXUDw-HKDZvfCw0NCg56QHzfNIUbvRQBg_aem_nPkG71YfSnD3H7ARFaULJw

Tänä vuonna tulee täyteen 30 vuotta filmillä – ja kyllä:

Puma Moore ei lepää, vaan on osa minua. Kuolematon osa, jota kannan ylpeydellä. Käy lukemassa, mistä tässä on kysymys.

Seksiin normalisoitu väkivalta? Kuristaminen jättää aina jäljet

Professori Nicola Gaveyn keynote-luento “Masculine force and aggression within everyday sexual scripts: A feminist sex-critical perspective” oli yksi The World Association for Sexual Health (WAS 2025) kaikkein pysäyttävimmistä. 

Gavey haastoi seksuaalisuuteen liittyviä oletuksia ja kysyi, milloin halu on aitoa – ja milloin kyse on sopeutumisesta pelkoon tai opittuun kulttuuriseen skriptiin. 

Yksi hänen esiin nostamistaan väitteistä sai erityistä huomiota: Ei ole olemassa lääketieteellisesti turvallista tapaa tehdä tukehduttamista (choking / asphyxia) seksin aikana – se jättää kehoon aina jälkiä. 

Gavey kritisoi tapaa, jolla tukehduttamiseen ja kuristamiseen liittyvää käytöstä on kulttuurisesti ja kaupallisesti normalisoitu – vaikka kyseessä on väkivaltainen teko, jolla voi olla vakavia fyysisiä ja psyykkisiä seurauksia. 

Hän puhui myös siitä, miten monet naiset suostuvat seksuaalisiin tekoihin – jopa sellaisiin, jotka ylittävät heidän omat rajansa – ei siksi, että he itse haluaisivat niitä, vaan koska he uskovat, että seksissä kuuluu tehdä asioita, joita toinen haluaa. 

Taustalla voi olla myös pelko: pelko siitä, että jos sanoo ei, tilanne muuttuu entistä vaarallisemmaksi. 

Tämä herättää vakavan kysymyksen: 
onko suostumus aitoa, jos se perustuu pelkoon, velvollisuudentuntoon tai kulttuurisiin odotuksiin? – ei tietenkään ole.  

Gaveyn puheenvuoro toi esiin, kuinka tärkeää on tarkastella seksuaalisia skriptejä – eli niitä tiedostamattomia tarinoita ja odotuksia, joita kulttuuri, pornografia ja sukupuoliroolit meille opettavat. Jos valta, pelko ja alistuminen normalisoidaan nautinnon nimissä, olemme vaarallisilla vesillä. 

One of the most powerful keynotes was delivered by Professor Nicola Gavey: 
“Masculine force and aggression within everyday sexual scripts: A feminist sex-critical perspective.” 

Gavey questioned what we consider “normal” in sexual behavior and asked: when is desire truly authentic – and when is it shaped by fear or internalized cultural scripts? 

One of her most striking points was this: 
There is no medically safe way to engage in choking (asphyxia) during sex – it always leaves a mark on the body. 

She criticized the cultural and commercial normalization of choking and sexual strangulation, pointing out that it is a violent act with potentially serious physical and psychological consequences. 

Gavey also addressed how many women consent to sexual acts – even those that cross their personal boundaries – not because they want them, but because they believe sex is about doing what the other person wants. 

There may also be fear: fear that saying no could escalate the situation and make it more dangerous. 

This raises a critical question: 
Is consent truly valid if it is shaped by fear, obligation, or social conditioning? 

Gavey’s presentation powerfully illustrated the need to critically examine the sexual scripts – the subconscious narratives and expectations shaped by culture, pornography, and gender roles. 

When power, fear, and submission are normalized in the name of pleasure, we are in dangerous territory. 

–– 
We are sharing reflections and highlights from the WAS 2025 Congress as part of the Finnish Association for Sexology’s international engagement. With the second-largest membership of any national sexological association in the world, our goal is to keep our members connected to global developments and foster dialogue between Finnish and international professionals. 

We went abroad to share Finland with the world – and now we’re bringing the world home. 

#sexology #consent #violence #was2025 #feministperspective #criticalsexology #safesex #finnishsexology 

Sexologinen tiede ei koskaan lepää – eikä se myöskään lakkaa haastamasta vakiintuneita käsityksiä.

Yksi tämän vuoden The World Association for Sexual Health (WAS) – kansainvälisen kongressin merkittävimmistä tieteellisistä hetkistä koettiin, kun professori Helen O’Connell (AO, MD, MMed, FRACS) esitti keynote-luennon ”Update on Clitoral and Urethral Anatomy”.

O’Connellin tutkimus on jo pitkään muuttanut tapaamme ymmärtää naisen seksuaalianatomiaa. Hänen työnsä on osoittanut, että klitoris on laaja ja moniulotteinen kokonaisuus – ei vain ulkoinen nystyrä, vaan sisäisesti haarautuva hermo- ja erektiokudoksen järjestelmä, joka ulottuu emättimen etuseinämään ja virtsaputken ympärille.

Hänen esityksensä huomiota herättävin – ja samalla humoristisin – kommentti liittyi väitteeseen G-pisteestä:

”There is no anatomical evidence for a distinct G-spot. If you find it, please name it after yourself.” Suomeksi: ”Ei ole olemassa anatomista näyttöä erillisestä G-pisteestä. Jos satut löytämään sen, nimeä se ihmeessä itsesi mukaan.”

Tämä ei ollut pelkkä provokaatio, vaan muistutus siitä, että G-pisteen käsite ei perustu anatomiseen näyttöön, vaan kyseessä on populaarikulttuurin synnyttämä ilmiö. Klitoriksen sisäiset rakenteet selittävät parhaiten sen, miksi emättimen etuseinämä voi tuntua erityisen herkältä – mutta yksittäistä, erillistä pistettä ei ole löydetty.

On tärkeää, että uskallamme hylätä myyttejä, vaikka ne olisivat kuinka sitkeästi eläneet. O’Connellin työ on tästä erinomainen esimerkki.

Professori Helen O’Connellin tutkimuksiin voit tutustua täällä: https://www.researchgate.net/profile/Helen-Oconnell-6

Tein tästä aiheesta myös videon, jolla näet klitoriksen todellisen koon: https://www.tiktok.com/@satusoderstrom/video/7520932782806207766?lang=en

One of the most scientifically striking moments of the congress was Professor Helen O’Connell’s keynote lecture, “Update on Clitoral and Urethral Anatomy.” 

O’Connell’s research has reshaped our understanding of female sexual anatomy. Her work has demonstrated that the clitoris is far more than an external structure – it’s a complex internal system of erectile tissue and nerves that surrounds the urethra and extends toward the anterior vaginal wall. 

Perhaps the most memorable – and humorous – moment of her presentation was her comment on the elusive G-spot: 
“There is no anatomical evidence for a distinct G-spot. If you find it, please name it after yourself.” 

Far from a mere joke, this was a sharp reminder that the G-spot is a concept rooted more in popular culture than in anatomical reality. The heightened sensitivity often attributed to a so-called G-spot is best explained by the internal structures of the clitoris – but no distinct anatomical zone exists

Sexology must stay courageous enough to discard myths when science demands it. O’Connell’s work exemplifies this principle with clarity and integrity. 

–– 
We are sharing reflections and highlights from the WAS 2025 Congress as part of the Finnish Association for Sexology’s mission to keep our members engaged in global sexological dialogue. With the second-largest membership of any national sexology association in the world, we are committed to fostering exchange between Finnish professionals and the international community. 

We went abroad to share Finland with the world – and now we’re bringing the world home. 

#sexology #research #anatomy #was2025 #gspotmyth #sciencefirst #finnishsexology 

Professor O’Connell research is here: https://www.researchgate.net/profile/Helen-Oconnell-6?ev=hdr_xprf 

Seksologia uhattuna: historiallisia opetuksia

Yksi WAS 2025 -kongressin vaikuttavimmista hetkistä oli emeritusprofessori Eli Colemanin keynote-luento “Seksologia uhattuna: historiallisia opetuksia”. Luennollaan hän muistutti osuvasti, että seksologian juuret ovat vahvasti sidoksissa oikeudenmukaisuuden, tasa-arvon ja yhteiskunnallisen muutoksen historiaan. Tämä oli paitsi virkistävä myös tarpeellinen puheenvuoro, sillä tasa-arvotyö ja yhdenvertaisuus ovat tällä hetkellä monella saralla uhattuna.

Coleman käsitteli luennossaan muun muassa Ivan Blotchin ja Magnus Hirschfeldin työtä. Hirschfeldin perustama seksologinen instituutti tuhottiin Berliinissä natsien toimesta vuonna 1933. Seksologista tiedettä on kohdannut vastustus ja vaino ennenkin – eikä tuo vastustus ole kadonnut. Vastustus on vain saanut uusia muotoja ja perusteluita.

Vaikka Hirschfieldin seksologinen instituutti tuhottiin, seksologian historia ei ole menneisyyttä. Seksuaalitutkimuksen historia opettaa meille, että seksologian puolustaminen ei ole vain tieteen puolustamista, vaan samalla taistelua ihmisoikeuksien puolesta.

Tutustu tähän aiheeseen laajemmin: https://www.researchgate.net/publication/375258843_From_sexology_to_sexual_health_and_rights

“Sexology has always been more than science – it’s also a fight for human rights.” 

One of the most striking moments of the congress was Professor Emeritus Eli Coleman’s keynote lecture, “Sexology Under Threat: Lessons from History.” He powerfully reminded us that the roots of sexology are deeply tied to the history of justice, equality, and social change. His message felt both refreshing and urgently necessary, especially now as equality and human rights face increasing threats in many parts of the world. 

Coleman spoke, for instance, about Ivan Blotch and Magnus Hirschfeld, who’s pioneering sexological institute in Berlin was destroyed by the Nazis in 1933. Sexological science has faced persecution and resistance before, and that resistance has not disappeared. It has only changed form and language. 

Even though Hirschfeld’s institute was destroyed, the history of sexology is not just the past. It is a mirror for today. It teaches us that defending sex research is, in essence, defending human rights. 

–– 

We are sharing reflections and highlights from the WAS 2025 Congress as part of the Finnish Association for Sexology’s mission to keep our members engaged in global sexological dialogue. With the second-largest membership of any national sexology association in the world, we are committed to fostering exchange between Finnish professionals and the international community. 

We went abroad to share Finland with the world, and now we’re bringing the world home. 

#sexology #humanrights #was2025 #historymatters #research #finnishsexology 

Jokaisella meistä on oikeus asettua ehdolle, ilmaista näkemyksiä ja tavoitella kansalaisten luottamusta ilman pelkoa joutua häpäistyksi.

Vaalimainokseni Kemiönsaaren keskustassa töhrittiin törkeästi. Minua vastaan kohdistettiin seksuaalissävytteinen hyökkäys, joka viittasi nuoruudessani tekemääni esiintymiseen eroottisissa elokuvissa. Viesti, jonka mukaan ”tykkään tulla nussituksi”, ei heijastanut todellista minääni, vaan roolihahmoa elokuvassa ja nyt sitä käytettiin aseena minua vastaan. Kyseessä ei ollut vitsi, vaan rikos. Rikoslain mukaan seksuaalinen häirintä voi olla myös sanallista, ja seksuaalisen sisällön levittäminen toista loukkaavalla tavalla on laissa kiellettyä. Lisäksi rikoslain mukaan kyseessä on vahingonteko silloin, kun toisen omaisuutta hävitetään tai vahingoitetaan oikeudettomasti.

Lue kirjoitus kokonaan Perniön Seudun Sanomissa

Sexuella trakasserier och vandalisering av valaffischer hör inte hemma i en demokrati

Var och en av oss har rätt att ställa upp i val, uttrycka sina åsikter och vinna medborgarnas förtroende – utan rädsla för att förödmjukas.

Den 2 april 2025 vandaliserades min valaffisch grovt i Kimito centrum.

Jag utsattes för ett sexuellt laddat angrepp som hänvisade till min medverkan i erotiska filmer i ungdomen.

Meddelandet speglade inte mitt verkliga jag utan en fiktiv rollfigur i en film producerad för vuxna – och det användes nu som ett vapen mot mig.

Detta var inget skämt, utan ett brott. Enligt strafflagen kan sexuella trakasserier också vara verbala, och att sprida sexuellt innehåll på ett kränkande sätt är förbjudet enligt lag.

Enligt kapitel 35 i strafflagen är det dessutom skadegörelse när någon utan lov förstör eller skadar någon annans egendom.

Läs hela text här Åbo Underättelser

Kun maailman huippua oleva hoitajamäärä ei riitä, missä vika?

Terveydenhuolto on suurissa ongelmissa. Hyvinvointialueet valittavat käytettävissä olevien voimavarojen puutetta ja vaativat lisää rahoitusta. Hoitajia ja lääkäreitä halutaan lisää ja niiden aktiivinen rekrytointi kolmansista maista on joidenkin mielestä aloitettava välittömästi. Päättäjät ovat esittäneet ratkaisuna ainoastaan voimavarojen ja työvoiman lisäämistä ilman minkäänlaista analyysiä ongelman todellisuudesta. Tämä ei kuitenkaan todennäköisesti auta tilannetta, vaan voi jopa pahentaa sitä.

Lue lisää: https://www.ts.fi/lukijoilta/6036626

Vad är problemet när antalet sjuksköterskor i världstoppen inte är tillräckligt?

Vården. Sjukvården har stora problem. Välfärdsområdena klagar över bristen på tillgängliga resurser och kräver mer finansiering. 

Fler sjuksköterskor och läkare efterlyses och deras aktiva rekrytering från ett tredje land måste börja omedelbart, enligt vissa politiker. Beslutsfattarna har som en lösning endast presenterat en ökning av resurser och arbetskraft utan någon form av analys av problemets verklighet. Det är dock osannolikt att detta hjälper situationen och det här kan till och med göra läget värre.

Läs mer: https://abounderrattelser.fi/vad-ar-problemet-nar-antalet-sjukskoterskor-i-varldstoppen-inte-ar-tillrackligt/

Alzheimers är tufft för familjen – och för närståendevårdarna

Att ta hand om en närstående är väldigt svårt, dygnet runt och nästan gratis för samhället. Vad kommer att hända i framtiden?

ÅU Debatt 24.01.2023


Minnessjukdom. Personen vi kände försvinner med minnet.

– Vilket år är det? 2002.

– Vilken årstid? Höst.

– Vilket datum är det idag? Jag vet inte.

– Vilken månad är det? December.

Min mammas minnestest 9.12.2022 ignorerade allt det jag som mammas närmaste vårdare berättade om hennes tillstånd och vår vardag hemma. Vårdkoordinators test ignorerade till och med uttalandet i november från läkaren om att ”patienten behöver ett serviceboende med tillsyn och vård dygnet runt”. Som bäst har min mamma plats på ett äldreboende och min tid som närståendevådare har upphört. Det är svårt att förstå hur en sådan test kan anses vara den enda giltiga åtgärden och därmed hindra en äldre person från att få ordentlig vård. Men det är så här systemet fungerar för närvarande. Inte ens efter att testet var gjort var det någon som ringde och berättade vad som skulle vara möjligt utifrån resultatet av testet.

En tom blick, går konstant vilse, behoven kommer ofta var som helst och rörelseförmågan är svag. Att ta hand om en närstående är väldigt svårt, dygnet runt och nästan gratis för samhället. Det oroar mig mer och mer, alla de där gamla människorna som ingen kämpar för. Till exempel äldre vars anhöriga besöker dem en gång i månaden eller bara på helgdagar. Det verkliga tillståndet för en person märks inte på halvtimme. Och speciellt inte med irrelevanta tester. Dessa möjliggör endast exponering utan ansvariga.

Närvårdarens svaga ställning väcker fasa. Detta system gör att de överskrider sin egen uthållighet och ignorerar sin egen hälsa. Kravnivån på jobbet är densamma som för en utbildad närvårdare. Utan anständig lön och ingen fritid av något slag.

Vad kommer att hända i framtiden? Vem bryr sig när vi inte vet var vi är och när vi åt sist. Var kan vi hitta en person som bär ansvaret att se till att vi får lämplig vård i tid. Jag har sett tillräckligt. Och jag gillar inte det jag ser. Var och en av oss ska ha rätt och möjlighet till en trygg ålderdom och ordentlig vård. När det behövs.

Satu Söderström
Medlem i Kimitoöns kommunfullmäktige,
Sannfinländarna

Vård på eget språk är extra viktigt när det gäller minnesproblem och mentalvårdspatienter

Språk måste beaktas speciellt, när det gäller minnesproblem och mentalvårdspatienter. Närståendevårdarnas värde är speciellt viktigt i dessa frågor.

Svenskan. Språk måste beaktas speciellt, när det gäller minnesproblem och mentalvårdspatienter. Närståendevårdarnas värde är speciellt viktigt i dessa frågor.

Välfärdsområdets strategi har utarbetats sedan länge. Jag har själv varit engagerad i verksamheten som sekreterare för Sannfinländarnas välfärdsområdesfullmäktigegrupp. Inom välfärdsområdet har vi hållit fast vid var och ens rättigheter både när det gäller att tillhandahålla grundläggande tjänster som lokala tjänster och i språkfrågor.

Nationalspråksnämnden framhöll i sitt yttrande till välfärdsområdets styrelse att tjänster ska erbjudas på patientens/kundens eget språk. Särskilt måste detta beaktas när det gäller specialsjukvård och service till andra specialgrupper, som personer med minnesproblem och mentalvårdspatienter. När det gäller att möjliggöra tjänster på det egna modersmålet sågs det som viktigt att utbildning även finns tillgänglig för svenskspråkiga på det egna modersmålet. Jag var med på nationalspråksnämndens möte 1.9.2022 och understödde dessa beslut.

När man pratar om att bevara svenska språktjänster är utbildningar, som att Åbo universitet börjar med tvåspråkig läkarutbildning vid Åbo universitet i samarbete med Åbo Akademi, verkligen viktiga. Dessutom har vi Sannfinländarna velat betona vikten av att förbättra närståendevårdarnas ställning som äldreomsorgsgivare. Beslut om närståendevårdarnas arvoden fattas i välfärdsområdesstyrelsen i början av oktober. Vad som ligger framför oss är en harmonisering av avgifter och ersättningar som betalas ut för behandlingar. Det innebär att inom vissa kommuners områden kommer summorna att minska, medan de i andra kommer att öka. 

Närståendevårdarna ligger mig särskilt varmt om hjärtat, eftersom jag arbetar som närståendevårdare för min 75-åriga mamma med alzheimer.

Palveluita tulee tarjota potilaan/asiakkaan omalla kielellä

Olemme hyvinvointialueella pitäneet kiinni oikeuksistasi niin peruspalveluiden tarjoamisessa kuin kieliasioissakin.

Hyvinvointialueen strategiaa on laadittu pitkään. Olen itse ollut tässä mukana Perussuomalaisten aluevaltuustoryhmän sihteerinä. Olemme hyvinvointialueella pitäneet kiinni sinun oikeuksistasi niin peruspalveluiden kuten paikallispalveluiden tarjoamisessa kuin kieliasioissa.

Kielilautakunta painotti hyvinvointialueen hallitukselle antamassaan lausunnossa, että palveluita tulee tarjota potilaan/asiakkaan omalla kielellä. Tämä on otettava huomioon erityisesti, kun on kyse erityissairaanhoidosta ja palveluista muille erityisryhmille, kuten muistiongelmista kärsiville ja mielenterveysongelmista kärsiville.  Palvelujen mahdollistamisessa omalla äidinkielellä nähtiin tärkeänä, että myös koulutusta tarjotaan omalla äidinkielellä. Olin mukana Kielilautakunnan kokouksessa 1.9.2022 ja kannatin siellä näitä päätöksiä.

Kun puhutaan ruotsinkielisten palvelujen säilyttämisestä, koulutukset, kuten “läkarutbildning vid Åbo universitet”, ovat todella tärkeitä.

Linkki tiedotteeseen (på svenska)

Lisäksi me perussuomalaiset halusimme korostaa omaishoitajien aseman parantamisen tärkeyttä vanhustenholtajana. Omaishoitajien palkkioita koskevat päätökset tullaan tekemään aluehallituksessa nyt loka- marraskuun aikana. Edessä on palkkioiden, sekä hoidoista maksettujen korvausten yhdenmukaistaminen. Tämä tarkoittaa sitä, että joidenkin kuntien alueilla palkkiot heikkenevät, kun taas tosissa ne nousevat. Omaishoito on minulle erityisen lähellä sydäntä, sillä toimin 75-vuotiaan dementiaa sairastavan äitini hoitajana.

Haluaisin kuulla sinulle tärkeistä asioista ja kuinka voimme viedä sinulle tärkeitä asioita entistä paremmin.

Voit kirjoittaa minulle sähköpostia.

Söderströmin tarina

Aluevaltuustoryhmän sihteeri

satu@satusoderstrom.fi