Etikett: eduskuntavaalit

ÅU Debatt 24.01.2023

---

Närvårdarens svaga ställning väcker fasa. Detta system gör att de överskrider sin egen uthållighet och ignorerar sin egen hälsa. Kravnivån på jobbet är densamma som för en utbildad närvårdare. Utan anständig lön och ingen fritid av något slag.

Vad kommer att hända i framtiden? Vem bryr sig när vi inte vet var vi är och när vi åt sist. Var kan vi hitta en person som bär ansvaret att se till att vi får lämplig vård i tid. Jag har sett tillräckligt. Och jag gillar inte det jag ser. Var och en av oss ska ha rätt och möjlighet till en trygg ålderdom och ordentlig vård. När det behövs.

Satu Söderström
Medlem i Kimitoöns kommunfullmäktige,
Sannfinländarna

Tiedote 23.11.2022 | Meddelande 23.11.2022

Perussuomalaisten aluevaltuustoryhmä sai läpi esityksensä Varsinais-Suomen hyvinvointialueen (Varha) aluevaltuuston kokouksessa tänään 23.11.2022. Esitimme, että hyvinvointialueellamme omaishoidettavat vapautetaan asiakasmaksuista omaishoitajien lakisääteisten kuukausittaisten vapaapäivien ajalta ja riemuksemme voimme todeta, että kova työ toi vihdoinkin tulosta.

Me Perussuomalaiset olemme jo vuosien ajan hakeneet arvostusta omaishoitajille niin kuntatasolla kuin eduskunnassakin, emmekä joustaneet tästä nytkään. Meidän Perussuomalaisten mielestä tämä on paras ja edullisin tapa tukea omaishoitajien työtä ja työssään jaksamista läheistensä ja hyvinvointialueemme hyväksi. 

Me Perussuomalaiset haluamme vastata tällä huutavaan hoitaja pulaan ja pidämme tässä yhtälössä omaishoitajien panosta ensiarvoisen tärkeänä. Niin taloudellisesta näkökulmasta kuin hoidettavankin kannalta. Omaishoitajien jaksamista on Suomessa tutkittu jo melko paljon ja näissä tutkimuksissa on tullut esiin muiden muassa omaishoidon kuormittavuus ja stressaavuus, omaishoitajan väsyminen ja oman ajan puute. Tutkimusten mukaan omaishoitajan jaksamista heikentäviä tekijöitä ovat erityisesti vastuu yksin kaikesta, sosiaalisen elämän rajoittuminen, oman ajan puute ja henkinen kuormittuminen. On ensiarvoisen tärkeää, että me Varsinais-Suomen hyvinvointialueella arvostamme omaishoitajia ja ymmärrämme jokaisesta työstä kuuluvan ihmiselle maksutonta vapaata. 

Omaishoito on ennen kaikkea inhimillinen teko läheiselle, mutta se myös säästää valtavasti yhteiskunnan resursseja ja rahaa. On arvioitu, että vuositasolla omaishoitajien kohdalla puhutaan yhteensä miljardiluokan säästöistä, kun hoidettava ei tarvitse niin paljon julkisia palveluita. Hyvinvointialueemme tarvitsee lisää näitä inhimillisiä läheistensä hoitajia ja tässä kokonaisuudessa tulee merkitystä antaa myös tämän tärkeän ryhmän työssä jaksamiselle. 

Perussuomalaisten Aluevaltuustoryhmä

Satu Söderström, sihteeri

Meddelande 23.11.2022

Sannfinländarnas regionfullmäktigegrupp fick godkännande för sin presentation vid regionfullmäktigemötet i Egentliga-Finlands välfärdsområde (Varha) idag den 23 november 2022. Vi föreslog att de som närståendevårdas i vårt välfärdsområde skulle befrias från kundavgifter för den varaktigheten av de lagstadgade månatliga lediga dagarna för närståendevårdare, och vi är glada att kunna säga att det hårda arbetet till slut gav resultat.

Vi Sannfinländare har i åratal sökt erkännande för närståendevårdare både på kommunal nivå och i riksdagen och vi har inte gett efter för detta. Enligt vår uppfattning är detta det bästa och billigaste sättet att stödja närståendvårdarnas arbete och deras förmåga att klara sitt arbete till förmån för sina nära och kära och vårt välfärdsområde.

Vi Sannfinländare vill svara på denna påfallande brist på vårdgivare och anser att närståendevårdarnas bidrag är av största vikt i denna ekvation. Både ur ekonomisk synvinkel och ur den som behandlas. Närståendevårdarnas förmåga att klara sig har redan studerats ganska mycket i Finland och dessa studier har bland annat avslöjat belastningen och stressen av närståendevården, vårdgivarens trötthet och bristen på egentid. Enligt forskning är de faktorer som försvagar närståendevårdgivarens förmåga att orka och i synnerhet att vara ensam ansvarig för allt, begränsningen av det sociala livet, brist på personlig tid och psykisk börda. Det är av yttersta vikt att vi i välfärdsregionen i Egentliga-Finland värdesätter närståendevårdgivare och förstår att varje jobb förtjänar ledigt.

Närståendevård är först och främst en human handling för en närstående, men den sparar också en enorm mängd av samhällets resurser och pengar. Man har uppskattat att årliga besparingar för anhörigvårdare uppgår till miljarder, när den som vårdas inte behöver så mycket offentliga tjänster. Vårt välmåendeområde behöver fler av dessa humana vårdgivare till sina nära och kära och i detta sammanhang blir det också viktigt att lägga vikt vid denna viktiga grupps förmåga att överleva i arbetet.

Sannfinländarnas regionfullmäktigegrupp

Satu Söderström, sekreterare

Svenskan. Språk måste beaktas speciellt, när det gäller minnesproblem och mentalvårdspatienter. Närståendevårdarnas värde är speciellt viktigt i dessa frågor.

Välfärdsområdets strategi har utarbetats sedan länge. Jag har själv varit engagerad i verksamheten som sekreterare för Sannfinländarnas välfärdsområdesfullmäktigegrupp. Inom välfärdsområdet har vi hållit fast vid var och ens rättigheter både när det gäller att tillhandahålla grundläggande tjänster som lokala tjänster och i språkfrågor.

Nationalspråksnämnden framhöll i sitt yttrande till välfärdsområdets styrelse att tjänster ska erbjudas på patientens/kundens eget språk. Särskilt måste detta beaktas när det gäller specialsjukvård och service till andra specialgrupper, som personer med minnesproblem och mentalvårdspatienter. När det gäller att möjliggöra tjänster på det egna modersmålet sågs det som viktigt att utbildning även finns tillgänglig för svenskspråkiga på det egna modersmålet. Jag var med på nationalspråksnämndens möte 1.9.2022 och understödde dessa beslut.

När man pratar om att bevara svenska språktjänster är utbildningar, som att Åbo universitet börjar med tvåspråkig läkarutbildning vid Åbo universitet i samarbete med Åbo Akademi, verkligen viktiga. Dessutom har vi Sannfinländarna velat betona vikten av att förbättra närståendevårdarnas ställning som äldreomsorgsgivare. Beslut om närståendevårdarnas arvoden fattas i välfärdsområdesstyrelsen i början av oktober. Vad som ligger framför oss är en harmonisering av avgifter och ersättningar som betalas ut för behandlingar. Det innebär att inom vissa kommuners områden kommer summorna att minska, medan de i andra kommer att öka. 

Närståendevårdarna ligger mig särskilt varmt om hjärtat, eftersom jag arbetar som närståendevårdare för min 75-åriga mamma med alzheimer.

Hyvinvointialueen strategiaa on laadittu pitkään. Olen itse ollut tässä mukana Perussuomalaisten aluevaltuustoryhmän sihteerinä. Olemme hyvinvointialueella pitäneet kiinni sinun oikeuksistasi niin peruspalveluiden kuten paikallispalveluiden tarjoamisessa kuin kieliasioissa.

Kielilautakunta painotti hyvinvointialueen hallitukselle antamassaan lausunnossa, että palveluita tulee tarjota potilaan/asiakkaan omalla kielellä. Tämä on otettava huomioon erityisesti, kun on kyse erityissairaanhoidosta ja palveluista muille erityisryhmille, kuten muistiongelmista kärsiville ja mielenterveysongelmista kärsiville.  Palvelujen mahdollistamisessa omalla äidinkielellä nähtiin tärkeänä, että myös koulutusta tarjotaan omalla äidinkielellä. Olin mukana Kielilautakunnan kokouksessa 1.9.2022 ja kannatin siellä näitä päätöksiä.

Kun puhutaan ruotsinkielisten palvelujen säilyttämisestä, koulutukset, kuten “läkarutbildning vid Åbo universitet”, ovat todella tärkeitä.

Linkki tiedotteeseen (på svenska)

Lisäksi me perussuomalaiset halusimme korostaa omaishoitajien aseman parantamisen tärkeyttä vanhustenholtajana. Omaishoitajien palkkioita koskevat päätökset tullaan tekemään aluehallituksessa nyt loka- marraskuun aikana. Edessä on palkkioiden, sekä hoidoista maksettujen korvausten yhdenmukaistaminen. Tämä tarkoittaa sitä, että joidenkin kuntien alueilla palkkiot heikkenevät, kun taas tosissa ne nousevat. Omaishoito on minulle erityisen lähellä sydäntä, sillä toimin 75-vuotiaan dementiaa sairastavan äitini hoitajana.

Haluaisin kuulla sinulle tärkeistä asioista ja kuinka voimme viedä sinulle tärkeitä asioita entistä paremmin.

Voit kirjoittaa minulle sähköpostia.

Söderströmin tarina

Aluevaltuustoryhmän sihteeri

satu@satusoderstrom.fi

ÅU Debatt 27.9.2022

---

Sannfinländarnas program. Jag är mycket ledsen över nyheten om Sannfinländarnas språkprogram. För historiskt sett har en stor del av invånarna i Norden förstått varandras modersmål. Denna gränsöverskridande språkkoppling binder de nordiska länderna samman kulturellt. Om Finland minskade svenska språkets betydelse skulle vårt land falla ur detta samband. Det handlar inte bara om att kunna språket, utan också om att förstå kulturen.

När jag valde mitt parti var den här språkfrågan väldigt viktig för mig. Enligt min mening kan förändring inte göras i någon homogent fungerande gemenskap där alla redan tänker likadant. Därför valde jag det parti där jag kunde åstadkomma den största förändringen i språkligt. Jag valde en grupp där tankar om språk inte krockar med mina egna tankar. Svenska är mitt modersmål. Naturligtvis representerar det mycket mer för mig än bara det. 

Utan de svenska språkkunskaperna hade jag gått miste om mycket, eftersom alla arbetsgemenskaper jag har arbetat i har varit svenskspråkiga. När jag ansökte om att bli flygvärdinna var kunskaper i svenska språket obligatoriskt. Min karriär där jag fortsatte till TuiFly Nordic, där huvudkontoret låg i Stockholm. Bankbolaget där jag senare jobbade (United Bankers) var också helt svenskspråkigt, och jag använder fortfarande svenska mest i min vardag.

Bland de nordiska språken har svenska, norska och danska 90 % av samma ordförråd. Genom att lära dig svenska lär du dig också förstå andra nordiska språk, samt skapar en språkbas för att studera tyska, franska och engelska m.m. Grammatiskt är även dessa språk uppbyggda på samma sätt. Förklaringen till detta är att språken är relaterade till varandra, även ryska och hindi hör avlägset till denna familj av språk. De närmaste släktingarna till det finska språket är estniska och samiska, men även ungerska tillhör den språkgrupp som kallas den uraliska språkgruppen. Dessa språk har också en grammatiskt annorlunda bas än de germanska språken.

Jag inser att mitt arbete med denna fråga är ännu mer oavslutad än jag någonsin kunnat tro. Däremot kan jag svära på att jag är ”sisukas”. Jag har aldrig valt den enklaste vägen för mig själv eller en grupp där alla är som jag. Jag har alltid valt den väg som möjliggör den största förändringen, och nu måste den förändringen göras i Sannfinländarnas språkliga inställning.

Jag ber än en gång om ursäkt för den upprördhet som nyheten om Sannfinländarnas språkprogram kan ha orsakat läsaren.

(svenska.yle.fi 26.9.2022)

Jag ber också om ursäkt till språklärarna, samt till alla de som Sannfinländarnas FINSKA PROGRAMMET 2022 som innehåller flera sakfel i språkundervisningen i Finland och grammatiska fel i finska språket. 

Satu Söderström
Kimitoöns Sannfinländare rf
Ordförande

Maailma on epäreilu. Mutta erityisen epäreilu se on naisille. 

Naisiin ja tyttöihin kohdistuva väkivalta on mittava ongelma Suomessa. Euroopan perusoikeusviraston tutkimuksen mukaan Suomi on yksi Euroopan unionin vaarallisimmista maista nimenomaan naisille ja tytöille.

Tilastokeskuksen tekemän ennusteen mukaan naisten määrä tulee vähenemään miesten määrän kasvaessa. Tämä selittyy tilastossa mm. miesvoittoisella maahanmuutolla. Erityisen paljon sukupuolijako muuttuu vuoteen 2040 mennessä Eurajoella. Siellä arvio naisten määrän vähenevän 562:lla, kun samaan aikaan miesten määrä lisääntyisi 163:lla.

Myös kesäkuussa 2018 julkaistu Tasa-arvobarometri 2017 on merkityksellinen. Sillä se antoi vastaajan itse määritellä sukupuoltaan ja tarjosi vastausvaihtoehdoiksi naisen, miehen, muun tai kohdan ”ei halua tai osaa sanoa”. Uusimmassa barometrissä sukupuolitieto pohjautuu siis vastaajan omaan kokemukseen eikä juridiseen määrittelyyn, joka voi olla eri kuin ihmisen kokemus omasta sukupuolestaan. Ei-binäärinen tai muunsukupuolinen henkilö ei sukupuoli-identiteetiltään kuulu kaksijakoiseen sukupuolijärjestelmään. 

Tämän päivän miesten ja naisten väliset kiintiöt on todennäköisesti historiaa tulevaisuudessa. Syynä on naisten määrän väheneminen ennätysvauhtia., sekä tätä edistävä nykypäivän politiikka. 
Naisen heikkoa ja ei toivottua asemaa kuvitetaan monin tavoin. “Kukaan ei halua korjata sukupuoltaan naiseksi” naisten pienempi palkka, sekä huonompi asema yhteiskunnassa ei houkuttele. Köyhyys on ennen kaikkea naiskysymys: 70 prosenttia maailman köyhistä on naisia tai tyttöjä. Köyhyyteen liittyy monia nimenomaan naisia koskettavia ongelmia, kuten koulutuksen puute ja heikko yhteiskunnallinen asema, myös Suomessa. 

Köyhyyttä tarkasteltaessa on hyvä huomioida että lapsuudessa mahdollisesti koetun seksuaalisen väkivallan, sekä  kaltoinkohtelun riskitekijöiksi luetaan erityisesti köyhyys. Lapsuudessa kärsitty väkivalta on selkein ja ratkaisevin tapa viedä ihmiseltä merkittävä osa hänen psykologisesta terveydestään koko hänen loppuelämänsä ajaksi. Suhteellinen köyhyys lisääntyy Suomessa nyt ennätysvauhtia. Köyhyys koskettaa hyvin monella tapaa eri elämäntilanteissa eläviä. Yhteiskunnan pienituloiset ovat jääneet kasvavien sähkö, ruoka ja polttoaine kustannusten loukkuun. 

Tähän ongelmaan meidän tulee puuttua ennen kun olemme ajautuneet Hollannin tielle, jossa eutanasiaa käytetään jo lopullisena ratkaisuna yli 12-vuotiaiden lasten sietämättömän kärsimyksen lopettamiseksi. Hollannissa tämä nähdään armollisena ratkaisuna niille uhreille, jotka  psyykkisen ja/tai fyysisen kidutuksen tai seksuaalisen hyväksikäytön seurauksena ovat peruuttamattomasti vaurioituneita, mutta eivät kykene tekemään itsemurhaa. 

Tyttöjä Suomessa on noin 142 000 ja heidän turvallinen kasvunsa aikuisiksi naisiksi on turvattava.

Käytetyt lähteet:

Euroopan perusoikeusviraston tutkimus, jonka mukaan Suomi on yksi Euroopan unionin vaarallisimmista maista nimenomaan naisille ja tytöille.

Kukaan ei todellakaan halua korjata sukupuoltaan naiseksi, jotta pääsisi naistensarjaan – ex-nyrkkeilijä kertoo, miksi

”Minulle tulee mieleen Eli. Hän pyysi televisiossa anteeksipyyntöä hallitukselta kaikille lapsille, jotka ovat viattomasti lukittuina. Yksi hänen viimeisistä teoistaan ennen kuin hänet lopetettiin, koska hän ei voinut elää traumojen kanssa.”

(https://twitter.com/JasonErvD/status/1545394524024967168?s=20&t=7cFvZoainjzdRV3osw-42g)

Jason järjesti vuonna 2021 kampanjan yhdessä The Forgotten Childin kanssa lopettaakseen suljetun nuorisohoidon. Allekirjoituksia kerättiin 134 000.

Världen är orättvis. Speciellt för kvinnor.

Våld mot kvinnor och flickor är ett stort problem i Finland. Enligt EU:s byrå för grundläggande rättigheter är Finland ett av de farligaste länderna i Europeiska unionen, särskilt för kvinnor och flickor.

Enligt Statistikcentralens prognos kommer andelen kvinnor i de finländska kommunerna att minska. Samtidigt spås antalet män öka. Detta förklaras i statistiken med den mansdominerande invandringen. Könsfördelningen kommer att förändras särskilt mycket i Euraåminne dar Statistikcentralen ser att antalet kvinnor kommer att minska med 562, samtidigt som antalet män skulle öka med 163 till år 2040.

Jämställdhetsbarometern 2017, som publicerades i juni 2018, är väsentligt annorlunda än de tidigare för att den utvärderas ur perspektivet av mångfalden av kön och sexualitet. Den låter användaren bestämma sitt kön själv och erbjöd möjligheten att vara kvinnlig, manlig eller “inte vill eller kan inte säga”. I den senaste barometern baseras könsinformation på respondentens egen erfarenhet och inte på en juridisk definition, som kan vara en persons eget upplevelse av sitt eget kön.

Kön definieras inte längre bara som kvinnor och män som tidigare. En icke-binär eller transperson tillhör inte det binära könssystemet. Dagens kvotering mellan män och kvinnor kommer sannolikt att vara historia i framtiden av många anledningar. Orsaken är minskningen av antalet kvinnor i rekordfart. Detta främjas av dagens politik och av politikerna.

Det kvinnliga könets svaga och oönskade ställning illustreras på många sätt: “Ingen vill egentligen byta kön till kvinnligt”, kvinnors lägre lön, samt en sämre ställning inom samhället lockar inte.
Också fattigdom är främst en kvinnofråga: 70 procent av världens fattiga är kvinnor eller flickor. Fattigdom omfattar också många problem som särskilt drabbar kvinnor, såsom bristande utbildning och svag social status, också i Finland. 

När man tittar på fattigdom är det bra att ta hänsyn till eventuella sexuella våld som upplevts i barndomen, och särskilt att fattigdom anses vara en riskfaktor för övergrepp. Våldet i barndomen är det tydligaste och mest avgörande sättet att förmedla en betydande del av hens psykiska hälsa för resten av livet. Den relativa fattigdomen ökar nu i rekordfart i Finland. Fattigdom berör olika livssituationer på många sätt. Låginkomstmänniskor i samhället har blivit fångade av stigande el-, mat- och bränslekostnader.

Vi måste ta itu med detta problem innan vi går samma väg som Holland, där dödshjälp redan används som en slutlig lösning för att få slut på det outhärdliga lidandet för barn över 12 år. I Nederländerna ses detta som en barmhärtig lösning för dessa offer som till följd av psykisk och/eller fysisk tortyr eller sexuella övergrepp skadas oåterkalleligt, men inte kan begå självmord.

Det finns bara cirka 142 000 flickor i Finland, och deras trygga tillväxt till vuxna kvinnor måste säkras.

Satu Söderström (PS)
Kommunfullmäktige Kimitoön

Artiklar: https://fra.europa.eu/en/project/2012/fra-survey-gender-based-violence-against-women

Turun Sanomat 25.07.2022

---

Noin sadasta tilapäishoitopaikasta avoinna oli Turun alueella 30 ja useat omaishoitajat jäivät kesällä ilman lakisääteistä vapaata.

Omaishoitosopimuksen tehneellä omaishoitajalla on oikeus pitää vapaata vähintään kaksi vuorokautta kalenterikuukautta kohti. Omaishoitajalla on kuitenkin oikeus vähintään kolmeen vapaavuorokauteen kuukaudessa, jos hän on yhtäjaksoisesti tai vähäisin keskeytyksin sidottu hoitoon ympärivuorokautisesti tai jatkuvasti päivittäin. 

Näistä vapaapäivistä aiheutuu omaishoitajalle kulua, sillä hoitolaitoksen antamasta hoidosta tulee maksaa vapaapäivien osalta korvaus. Kunnan tai tulevaisuudessa hyvinvointialueen tarjoama tilapäishoitopaikka on omaishoitajalle hieman edullisempi vaihtoehto kuin esimerkiksi noin 150 euron vuorokausihintaa veloittavat yksityiset palveluntarjoajat. Yksityisen hinta riippuu palveluntarjoajasta. Oma tukeni jonka saan äitini hoitamisesta on 391,20 euroa kuukaudessa ja tämä tarkoittaa äidilleni reilua kahta hoitopäivää yksityisellä palveluntarjoajalla.

On hyvä muistaa, että omaishoitotyö on vaativaa ja tarkoittaa käytännössä sitä, että ilman omaisensa hoitoa hoidettava olisi laitoshoidossa. Nämä raskasta työtä tekevät omaiset säästävät Sitran tekemän selvityksen mukaan vuodessa reilusti yli miljardi euroa yhteiskunnan varoja. Monelta omaishoitajalta työstä tarkoitettu tuki jää saamatta vaativassa elämäntilanteessa, sillä tuen hakeminen ja saaminen ei ole itsestään selvyys. Tärkeää on myös huomioida, että saatu tuki on usein vain muutaman satasen suuruinen ja kuluu nopeasti esimerkiksi oman työn tai omaishoitajan sairastumisen vuoksi tarvittuihin ulkopuolisen hoidon kustannuksiin.Omaishoitaja on monelle vanhukselle se ainoa vaihtoehto, kun hoitopaikkoihin pääsyn kriteerit on asetettu niin korkealle, että iso osa vanhuksista kuolee jonoon. 

Varsinais-Suomen hyvinvointialueelle on siirtymässä myös omaishoitajien sopimukset. Tämä hyvinvointialueille siirtyminen tulee vielä vaikeuttamaan omaishoitajien vaikeaa tilannetta. Vanhat sopimukset kuntien kanssa päättyvät syksyn aikana ja uusien sopimusten solmimisesta hyvinvointialueen kanssa ei ole tarjolla mitään tietoa.Hyvinvointialueen johtajien palkkaamiseen ja uuden brändi-nimen luomiseen käytetty aika olisi ollut viisasta käyttää vaikkapa tämän arvokkaan ryhmän pienten etujen jatkon pohtimiseen. Kiireen keskelle se kuitenkin tuntuu unohtuneen.

Omaishoitaja on monelle vanhukselle se ainoa vaihtoehto, kun hoitopaikkoihin pääsyn kriteerit on asetettu niin korkealle, että iso osa vanhuksista kuolee jonoon. Tilanne on vähintäänkin karmea. Kotona asuvista joka kymmenes sanoo, että pitäisi saada hoivakotipaikka, eikä pärjää kotona, vaikka saisi enemmän apua. Vanhusten kotona pitkään asumista perustellaan kunnissa vanhusten omalla tahdolla. Suuri osa näistä ihmisistä on muistisairaita ja silloin on aika tekopyhää vedota heidän omaan tahtoonsa, kun saattaa olla, että he eivät tiedä, että he ovat kotona. Onko heillä silloin kykyä arvioida, missä heidän pitäisi asua (Kaukonen, 2022).

Suomessa jopa 60 000 ihmistä hoitaa omaistaan, mutta omaishoitotukea saa alle 40 000 henkilöä, vaikka läheisistään päivittäin huolta pitäviä on arvioilta noin 300 000.

Kesätauon jälkeen Varsinais-Suomen aluehallitus kokoontui 9.8.2022 Kuluvalla viikolla aluehallitus antoi STM:lle lausuntonsa Väestön vanhenemiseen varautumiseksi tehtyyn Ikäohjelma 2030:a koskevaan periaatepäätökseen. Perussuomalaisten aluevaltuustoryhmä halusi lausuntoa käsiteltyään, korostaa omaishoitajien aseman parantamisen tärkeyttä ikäihmisten hoidon turvaajina. Perussuomalaisten ainoa aluehallitusedustaja Varsinais-Suomessa: Heikki Tamminen sai esityksemme lisäyksestä läpi aluehallituksessa yksimielisesti.

SATU SÖDERSTRÖM

kunnanvaltuutettu (ps) 

omaishoitaja

Kemiönsaari

ÅU 20.06.2022

---

Vården. Av de cirka 100 tillfälliga vårdplatserna som finns är endast 30 fortfarande öppna i Åboområdet och flera närståendevårdare har varit utan lagstadgad ledighet under sommaren.

En närståendevårdare som har ingått ett familjevårdsavtal har rätt till att ta ut två dagar per kalendermånad. En närståendevårdare har dock rätt till högst tre dagars ledighet per månad om hen är knuten till vården 24 timmar om dygnet dagligen. Om jag till exempel behöver intervalldagar för den närstående som jag vårdar kostar en kommunal plats på Kimitoön 11–15 euro per dygn och privat över 130 euro per dygn. I Åbo är det ännu dyrare. Priset för en privat vårdplats beror på tjänsteleverantören och i fortsättningen är det inte kommunen, utan välfärdsområdet som ska ordna intervallvård.Närståendevårdaren måste alltså betala för att kunna ta de lediga dagar som han eller hon har rätt till och det är inte alltid säkert att det finns plats de dagar då man som närståendevårdare verkligen skulle behöva få hjälp.

Det är bra att komma ihåg att anhörigvårdsarbetet är krävande och i praktiken innebär det att utan vård av en anhörig skulle den som ska vårdas behöva en vårdplats. Enligt en studie av Sitra sparar dessa hårt arbetande släktingar långt över en miljard euro om året i samhället.

Många närståendevårdare får inte det stöd som de har rätt till för att de inte orkar börjar ansöka om stöd efter att först ha skaffa alla dokument och intyg som krävs från läkare och andra. En närståendevårdare i en krävande livssituation ska också orka med att någon kommer för att utvärdera situationen i hemmet om man ansöker om stöd och behandlingstiden är lång innan man får hjälp och bidrag. Det är också viktigt att notera att det stöd som erhålls är endast några hundra euro och går snabbt åt till exempelvis kostnaden för utomstående vård som krävs för att möjliggöra ditt eget arbete eller till exempel din egen sjukledighet.Stöd som jag får för att ta hand om min mamma är 391,20 euro. Det betyder drygt två intervalldagar i privat vård.

Närståendevårdareavtal flyttar också till välfärdsområdet i Egentliga Finland.Denna övergång till välfärdsområdet kommer att komplicera närståendevårdarens svåra situation ytterligare. De gamla avtalen med kommunerna löper ut under hösten och det finns ingen information om nya avtal med välfärdsområdet. Tiden som ägnats åt att anställa välfärdsområdesledare och skapa ett nytt varumärke hade varit klokt att till exempel överväga att fortsätta med denna värdefulla grupps små intressen. Mitt i brådskan verkar det dock vara bortglömt.

För många äldre är en närståendevårdare det enda alternativet när kriterierna för tillgång till vårdplatser ställs så högt att en stor andel av de äldre dör i kön. Situationen är mycket svår. En av tio hemmaboende säger att de vill skaffa ett äldreboende och att dom inte klarar sig hemma även om de får mer hjälp.

Långtidsboende hemma motiveras i kommunerna av de äldres vilja. Många har minnesstörningar och kan då vara svårt för dem att förstå sin egen situation. Har de då förmågan att bedöma var de ska bo? (Kaukonen i Iltalehti 2022).I Finland vårdar så många som 60 000 personer sina anhöriga officellt, men mindre än 40 000 får anhörigvårdsstöd. Samtidigt kan det finnas cirka 300 000 personer som vårdar sina egna nästan varje dag i och med att de bor med någon som dagligen behöver hjälp och vård.

Satu Söderström
Sannfinländarna

Kommunfullmäktigeledamot, Kimitoön

Närståendevårdare